De flesta föräldrar önskar sig en lätt förlossning utan komplikationer där både mamma och barn är friska. Ibland blir det inte så. En del barn föds för tidigt, andra barn sjuka och dessa sköra varelser bör tas om hand på allra bästa tänkbara sätt. Sådana barn hamnar på neonatalavdelningen. Sveriges neonatalvård är i världsklass men det finns alltid möjlighet till förbättring. Donerad bröstmjölk kan rädda liv, men trots detta får inte alla bebisar på neonatalavdelningarna bröstmjölk i den utsträckning de skulle behöva. Bröstmjölk ger ett skydd mot tarmkomplikationer och är optimalt för bebisars utveckling.

Tillgång finns, men inte plats

Bristen på donerad bröstmjölk har uppmärksammats i media och många kvinnor är beredda att donera. Problemet verkar inte riktigt vara att det inte finns mjölk, utan hur man ska ta hand om den. I en debattartikel i Dagens Medicin skriver fyra experter på amning och neonatalvård om hur bättre samordning mellan bröstmjölksbanker skulle öka överlevnaden hos för tidigt födda. De menar att sjukhusen är för dåliga på att ta till vara på mjölken som finns, mjölkbankerna har för lite frysutrymme. De föreslår därför att mjölkbankerna förutom att öka sin lagringskapacitet även bör försöka skapa ett system för att kunna transportera mjölk emellan mjölkbankerna.

Mer kunskap om amning behövs

Att amning är bra för bebisar och ännu viktigare för sjuka eller för tidigt födda bebisar vet vi. Om kvinnor blir informerade om möjligheten till donation av exempelvis BVC eller MVC så finns det tillgängliga donatorer. Ett vanligt problem vid amning är överproduktion av mjölk, denna mjölk skulle kunna hjälpa andra bebisar att bli friska och växa. För att kunna ha en fungerade mjölkbank vid sjukhusen behövs information om donation och amning till alla mammor i kombination med god infrastruktur på sjukhusen. Enligt artikelförfattarna behövs även mer stöd till kvinnor om hur man får igång amningen och en bra produktion av mjölk, så att alla barn som behöver mjölk får tillgång till det.